Ett värdsligt problem, tycker Karlsson.

Nu bär det av.
En jävla massa byten med Metron, men det ska nog gå vägen.
Idag SKA jag INTE sätta mig på fel metro när jag ska hem.
Men å andra sidan skippar jag nog metron helt och tar nattbussen istället.

It’s where the wind blows.

Jag skrev ett inlägg igår,
men min internetuppkoppling bröts och inget publicerades och inget sparades heller. Such a shame. För det var bra känslor i det inlägget. Sen att det bara var en dröm, det kan ju kvitta. Inatt var drömmarna inte lika roliga. Förföljelse, självhat, rädsla.

Men, nu är jag uppe ur sängen och jag mår bra! Man kan väl säga att om jag inte kan sova om nätterna, kan jag väl lika bra spendera dem ute på sta’n?   Så blev det i alla fall igår och så blir det ikväll/inatt igen och sen även på torsdag, antagligen (om jag orkar. Åldern lär ta ut sin rätt förr eller senare. – Lite ironi i detta, faktiskt).

För andra gången (av två) så tog jag inatt metron på fel håll när jag skulle hem. Problemet igår var att klockan var så pass mycket (01.00) så det gick inte fler tåg sen, och det jag satt på vände inte tillbaka. Vilket därmed innebar att jag blev avslängd på ändstationen och fick gå hem därifrån. Det tog ”bara” en halvtimme i rask takt, med stopp för att kolla kartan varannan minut och hela tiden kolla åt vilket håll jag hade Triumfbågen. Oh, Triumfbågen.. mitt favoritmonument i Paris nu. Jag gick in i en affär och han frågade vart jag skulle. ”Triumfbågen”. Så nära, så bra, så jobbigt att gå! Tur att vi bor i ett bra kvarter (men jag var beredd med mitt överfallslarm ;) ) !

Nu börjar jag jobba om två timmar. Dags att hoppa ur pyjamasen och gå och handla mat för veckan!