independent.
oktober 31st, 2011 § Kommentera
Jag förstår inte
varför jag fortsätter sparka när jag blivit så totalt knockad.
Jag har aldrig mött en människa som är så envis som jag.
Jag har aldrig mött en människa som är så inställd på att kämpa
för det man vill, för det som känns rätt – som jag.
När jag väl gör det, kommer vi kämpa som en enhet,
och tillsammans kommer vi vara oslagbara.
Ibland önskar jag att jag slapp kämpa ensam redan nu,
men sen vet jag ändå att det där är värt att vänta på,
och ensam är ju stark ?
