Äkta tårar.

Fredag kväll.

Vi har ätit gott på Hans fik, tagit kort i sån fotoautomat som man gjorde när man var liten, druckit te och varm choklad och pratat om livet. Försöker smida planer inför framtiden och bara kramas massor. Hon ligger i min säng nu och vilar och jag fördriver tiden vid datorn – och jag är bara så glad att hon är här.

Hon har verkligen kommit i en tid av kaos, allt är upp och ner och inget är/blir riktigt som vi vill, men vi bara ser åt varandra och ler och försäkrar varandra om att det inte gör något. Vi är ju faktiskt här tillsammans nu och det är allt som verkligen spelar roll.

På söndag kväll ska jag Skyp:a med en familj som bor (lite utanför) Paris!